Det här skulle kunna bli ett inlägg om min kärlek till stilleben, det där skåpet i vardagsrummet som är fyllt med saker man kan plocka fram, byta ut och använda till nya stilleben, eller hur jag i mitt liv som icke-minimalist strävar efter att lyckas arrangera alla dessa miljontals pinaler till något vackert. I stället blev det ett par högar med tidningar och en kopp te. Ju äldre jag blir desto oftare inser jag att det inte alltid blir som jag tänkt mig.
Fler stilleben hittar ni här.