Den här årstiden är det i vanliga fall ganska kostsamma blomsterkontot i stort sett obefintligt. Det växer blommor på gräsmattan, bakom vedsjulet, i skogen och på bergknallen bakom huset - det är liksom bara att plocka in. I rummen står nu doftande buketter med enbart vilda blommor varvat med buketter köpesblommor som pimpats till med lite vilt. Med tanke på att det visade sig att det inte finns en enda rabatt i vår trädgård när våren kom är jag tacksam att det finns desto mer av det vilda.
Vis av erfarenhet från vårt gamla hus är det nog lika bra, det där med de obefintliga rabatterna. Kan ändå inte låta bli att längta efter rosor och kaprifol, några löjtnadshjärtan och ett gäng bolltistlar. En syrénhäck nedanför verandan vore också fint, och en rad stockrosor mot fasaden. Får inte glömma pionerna, vi måste ha pioner. Ett sånt där japanskt körsbärsträd med rosa blommor skulle vara vackert just där man kommer mot huset bakom kröken.
Vilken tur att det känns som om vi hittat hem, att vi nog blir kvar här. Med tanke på mina trädgårdsdrömmar menar jag. I år börjar jag med att fylla verandan med blommor i krukor och balkonglådor. Sen får vi se vad som händer.
Mer torsdagsinspiration finnshär.